Det svenska näringslivet behöver andrum. När vi nu närmar oss valdagen den 13 september 2026 står det klart att den politiska debatten har fastnat i trötta skyttegravar. För oss som verkar i och bevakar det nya näringslivet i Stockholm är frågan enkel: Vem förstår egentligen värdet av entreprenörskap?

Svaret stavas alltjämt liberalism.

När partiledaren Simona Mohamsson tog över rodret fanns det en påtaglig entusiasm i de borgerliga leden. I vår allra första bedömning av det politiska läget såg vi framför oss hur partiet äntligen skulle bredda sin bas och landa på 8 procent. Vi på redaktionen delade den optimismen fullt ut.

Men politik är som bekant ingen linjär framgångssaga. Det krävs uthållighet.

I tidskriften Liberal Debatt skriver Gulan Avci, borgarråd i Stockholms stad, tankeväckande om varför den organiserade liberalismen behövs mer än någonsin. Hon pekar på det självklara: individen måste vara kärnan i politiken. För oss i näringslivet är detta ingen abstrakt filosofi, utan en högst krass verklighet. Om individen inte har makten över sitt eget liv, vem ska då våga starta företag? Vem ska våga ta finansiella risker?

Vi trodde länge att det frihetliga budskapet skulle tränga igenom bruset tillräckligt starkt för att i en senare bedömning säkra åtminstone 7 procent av väljarkåren. Det var en rimlig kalkyl då. Men debattklimatet har varit oförlåtande, och kollektiva pekpinnar har alltför ofta trumfat de frihetliga lösningarna.

Den liberala kompassen

Avci påminner tydligt om vad vänsterns alternativ innebär. Här i Stockholm har vi redan sett förhandsvisningen av S-styret. Det handlar om successivt höjda kommunalskatter. Det handlar om lokala bestämmelser som både försvårar och fördyrar för den som driver bolag. Det är en giftig cocktail av ökad politisk styrning och sämre villkor. Utan tillväxt stannar hela Sverige.

Till detta kommer den avgörande frågan om kompetensförsörjningen. I Stockholm skriker techbolagen efter talang. Som Gulan Avci framhåller i Liberal Debatt är skolan det starkaste verktyget för att bryta utanförskapet. Ett näringsliv i internationell toppklass förutsätter en skola som rustar individer för framtiden. Även här behövs en orubblig kompass.

Liberalerna är det parti som konsekvent har drivit på för sänkta skatter på arbete, företagande och sparande. De förstår på djupet att regelförenklingar inte bara är ett byråkratiskt ord, utan en förutsättning för att morgondagens tjänsteföretag ska välja att växa just i Sverige.

Så sent som i somras fanns det fortfarande en energi i valrörelsen som fick oss att skriva in en bedömning om 6 procent. Vi ville tro att det liberala budskapet hade fått fäste på allvar.

Verkligheten är att riksdagsspärren på fyra procent flåsar partiet i nacken. Marginalerna är små, men insatserna är enorma. En borgerlighet utan en stark liberal motor riskerar att bli stängd, illiberal och företagsovillig. Det vore en mardröm för Stockholms ekonomi.

Enskild anser att strävsamhet måste löna sig. Vi behöver ett parti som vågar kompromissa utan att sälja ut sin ideologi. Ett parti som förstår att politikens roll är att öppna dörrar för entreprenörer, inte att stänga dem.

Vi bedömer i dag att partiet landar på 4–4,5 procent, och det är trots allt en ansenlig mängd människor i absoluta tal som vill vända skutan efter liberala vindar.

Den 13 september 2026 avgörs framtiden för svensk företagsamhet. För redaktionen är valet i slutändan helt självklart. Vi sluter upp bakom det enda partiet som konsekvent värnar äganderätten och staden. Enskild röstar på Liberalerna.